Vätskebrist hos barn

Vätskebrist innebär inte bara att kroppen har för lite vatten, utan även att den har brist på viktiga salter och mineraler som krävs för att kroppen ska kunna fungera som den ska. Ju yngre barnet är, desto allvarligare kan vätskebristen bli. Spädbarn och för tidigt födda barn är särskilt utsatta, likaså barn med vissa kroniska sjukdomar. Symtom på vätskebrist hos barn kan inkludera att barnet är trött, gnälligt och inte har ork att leka. Du kan märka att barnet kissar mer sällan eller inte alls, att urinen är mörk och koncentrerad, att barnets hud tappar spänst och att läpparna ser torra ut. Andra symtom på vätskebrist inkluderar dålig andedräkt, huvudvärk, att det inte kommer tårar när barnet gråter och dålig aptit.

Vätskebrist uppstår ofta i samband med infektioner som orsakar diarré, hög feber och kräkningar. Särskilt yngre barn under 1 år är känsliga för temperaturförändringar och kan fort drabbas av vätskebrist vid höga temperaturer. I sådana situationer är det viktigt att tidigt börja ge extra vätska i förebyggande syfte.

I grunden orsakas vätskebrist av att kroppen har ett underskott av vatten och har förlorat mer vätska än den har tagit upp. Blodcirkulationen påverkas och saktas ner och musklerna och kroppens alla celler får inte det syre de behöver, vilket orsakar symtom som trötthet, slöhet och orkeslöshet. Hos barn uppstår vätskebrist ofta till följd av en infektion och där barnet har hög feber, diarré eller lider av kräkningar. Att dricka för lite vätska när det är varmt ute kan också orsaka vätskebrist. Yngre barn är känsligare än äldre, särskilt barn under ett år. Barn behöver dricka mer vätska i relation till sin kroppsvikt än vad vuxna behöver.

Även om de inte orsakar vätskebrist så finns det flera kroniska sjukdomar som gör barn extra känsliga för tillståndet. Detta inkluderar diabetes typ 1, hjärtsjukdomar, cystisk fibros, njursjukdomar, leversjukdomar, vissa neurologiska sjukdomar och metabola sjukdomar. 

Tillståndet går att bedöma utifrån symtomen av dig själv eller erfaren sjuksköterska eller läkare. Vid svår vätskebrist kan läkare välja att utföra en del tester för vidare bedömning. Då kan det vara bra att ha med information om barnets viktutveckling. 

Du bör söka vård:

• Om ditt barn är yngre än 2 år och lider av kraftig diarré. 
• Om ditt barn är yngre än 2 år och kräks så mycket att barnet inte kan behålla vätskeersättning. 
• Om symtom på uttorkning, trots behandling hemma, inte avtar och barnets allmäntillstånd försämras. 

Sök akut vård:

• Om ditt barn är mindre än 3 månader eller för tidigt född och du misstänker vätskebrist. 
• Om ditt barn är omtöcknat eller förvirrat, eller om du upplever att barnet har kraftig vätskebrist. 
• Om ditt barn har blodig avföring.

Digital vård - vad kan Knodd hjälpa till med?

Våra barnspecialister kan hjälpa er med bedömning och råd om behandling.

Vätskebrist kan ske fort, särskilt hos små barn. Därför är det viktigt att försöka förebygga vätskebrist så fort du upptäcker en situation där risken är högre. Om ditt barn har blivit magsjuk, börjar kräkas eller får diarré, erbjud extra vätska på en gång, gärna i små doser. För yngre barn, särskilt barn under 1 år, bör du erbjuda extra vätska om det är varmt ute. Barn över 4 år är lite tåligare men behöver även de extra vätska vid större ansträngningar. 

I regel behöver ett barn som väger 10 kg få i sig 1 liter vätska per dygn under normala omständigheter. Ett barn som väger 20 kg behöver få i sig 1,5 liter vätska och ett barn som väger 40 kg bör få i sig 2 liter vätska per dygn. Vid sjukdom, när det är varmt, eller vid större ansträngningar behöver barnet få i sig mer vätska än dessa riktlinjer.

I de allra flesta fall går det att behandla vätskebrist hemma. Oftast handlar det om att se till att barnet dricker ofta. Om barnet kräks eller har diarré kan det vara lättare att ge lite vätska i taget, så lite som 2 teskedar åt gången, men ofta. Vatten, vätskeersättning och isglass är bra exempel på vätskor att erbjuda.

Vätskeersättning innehåller ämnen som är viktiga för kroppens vätskebalans och funktioner, men vätskeersättning med smak bör inte ges till barn under 1 år. Undvik lightprodukter som kan förvärra diarré. 

Barn som ammas eller flaskmatas bör erbjudas det, även då i mindre doser men oftare. Detta gäller även om barnet kräks upp bröstmjölken eller ersättningen. Du kan också erbjuda vätska utspädd med lite saft eller juice om det gör barnet mer benäget att dricka.

Vid svårare vätskebrist är det viktigt att barnet får vård. Läkare kommer då bedöma allmäntillstånd och utreda barnets tillstånd. Vanligtvis behandlas vätskebristen då med intravenös vätskeersättning eller genom slang direkt till magsäcken. 

Efter lättare vätskebrist går det bra att gå till förskolan när barnet är piggt igen och har ork att vistas en hel dag på förskolan. Vid vätskebrist som uppstår till följd av annan sjukdom behöver barnet vara helt frisk, återställd och smittfri innan det är dags att återvända. För barn som behandlats på sjukhus för vätskebrist bör du rådfråga läkare om vad som är lämpligast. 

Hur lång tid det tar innan barnet återhämtar sig beror på hur allvarlig och långvarig vätskebristen är. Kroppen jobbar med att fylla på vätskedepåerna och försöker samtidigt bibehålla rätt nivå. Blodcirkulationen saktas ner och musklerna och kroppens alla celler får inte det syre de behöver, vilket orsakar symtom som trötthet, slöhet och orkeslöshet. Om du försöker behandla vätskebrist hemma men märker att barnet inte blir bättre, sök fysisk vård omedelbart. 

Symtom på vätskebrist hos barn kan inkludera att barnet är trött och gnälligt och inte har ork att leka. Du kan märka att barnet kissar mer sällan eller inte alls, att barnets hud tappar spänst och att läpparna ser torra ut. Andra symtom på vätskebrist inkluderar huvudvärk, mörk och koncentrerad urin, att det inte kommer tårar då barnet gråter och dålig aptit.

Vätskebrist kan göra ditt barn orkeslöst, matt och gnälligt. Kroppens normala funktioner får svårt att fungera utan balanserade nivåer av vatten, salter och mineraler. Små barn kan få feber av vätskebrist, vilket i sin tur riskerar att förvärra vätskebristen. Vid mycket allvarlig vätskebrist kan barn få så kallad hypovolemisk chock, vilket leder till att organen skadas. 

• Borrelia och TBE
• Karies/hål i tänderna
• Näsblod
• Diabetes
• Löss
• Åksjuka
• Blöjutslag
• Ont i munnen
• Afte
• Huvudvärk