Förstoppning hos barn

När mat tuggas i munnen blandas den med saliv som hjälper transportera ner födan ner i magsäcken, en transport som tar mellan 5-10 sekunder. Väl i magsäcken påbörjas matsmältningsprocessen och först efter ca fyra timmar efter en måltid är magsäcken tömd på föda. Därefter fortsätter födan vidare till tjocktarmen som absorberar vätska, elektrolyter och vissa näringsämnen. Den vänstra nedåtgående delen av tjocktarmen och övre delen av rektum kan lagra avföring tills det är dags att tömma tarmen. När trycket på tarmväggen ökar skickas signaler till hjärnan att det är dags att besöka en toalett. Om man håller sig för länge och inte bajsar kan bajset lagras i sista delen av tjocktarmen - vilket då gör att bajset bli hårdare, större och därmed svårt att bajsa ut. Detta kallas förstoppning. 

Bajsar små barn mer sällan än tre gånger i veckan är de förstoppade. Ett barn kan ha ett eller flera av dessa symptomer när de är förstoppade:

• Barnet behöver kissa oftare, eller kissar på sig. Detta då det hårda bajset kan trycka på urinblåsan.
• Barnet har ont när det bajsar, vilket kan få barnet att inte vilja bajsa.
• Barnets matlust påverkas på grund av magsmärtor.
• Barnet har svårt att bajsa. 
• Barnets mage blir utspänd. 
• Det finns blodspår i bajset eller på toalettpappret. Detta då barnet kan få små sprickor runt ändtarmen som kan blöda och göra ont.
• Det finns slem i barnets bajs. Slemmet är ett resultat av en irriterad slemhinnan i ändtarmen. 

Ibland, och främst vid längre förstoppningar, kan det komma löst bajs i barnets blöja eller underkläder. Då kan det vara lätt att tro att barnet istället har diarré, men detta är inte fallet. Barnet är fortfarande förstoppad - men löst bajs kan rinna runt den hårda klumpen av bajs (själva förstoppningen) 

Det finns många saker som kan orsaka en förstoppning. Vanligtvis beror det på barnets rutiner och kostvanor, men kan också orsakas av eller i samband med omställningar i barnets liv. Vanliga orsaker till förstoppningar hos barn är: 

• En förändring i barnets liv. Detta kan till exempel vara när barnet går från att äta bröstmjölk till mer vanlig och fast mat. Det kan också vara när barnet går från att ha blöja till att gå på toaletten eller potta. Vanligt är också att barn som börjar förskola eller skola inte är bekväma med att gå på toa på skolan vilket kan leda att man undviker toabesök. 
  
• Matvanor med kost som innehåller för lite fiber eller för mycket stoppande mat, eller att barnet dricker för lite. Stoppande mat är exempelvis: pasta, ljust bröd, vitt ris och banan. 
  
• Barn som är runt två år eller äldre har lärt sig sig att stå emot signalerna som talar om att hen är bajsnödig och kan därför välja själv om hen ska bajsa. Yttre faktorer, som t.ex. att barnet inte vill sluta leka, kan få barnet stå emot reflexen att bajsa vilket kan leda till förstoppning. 
  
• Oro och stress i barnets liv kan också framkalla förstoppning.
  
• Barn som sitter still mycket får enklare förstoppning. 
  
• Sår i ändtarmen kan skapa smärta hos barnet när de bajsar. Minnet av smärtan kan få barnet att låta bli att bajsa av rädsla att det ska göra ont.
  
• Förstoppning kan också vara symptom på en sjukdom. Läs mer om dessa här

Sjukdomen går att bedöma utifrån symtomen av dig själv eller en sjuksköterska eller läkare. 

Du bör söka vård:

• Bajset innehåller blod.
• Barnet har inte bajsat på en vecka eller mer.
• Barnet har problem att bajsa och går inte upp i vikt.
• Förstoppning är ett återkommande besvär hos barnet. 
• Barnet äter bara bröstmjölk och bajsar små hårda kulor.
• Barnet är förstoppat och har diarre om vartannat. 
• Barnet har ont när hen ska bajsa och är ledsen på grund av det. 
• Om, utöver förstoppningen, barnet har ont i magen. 

Du bör söka akutvård om barnet har svårt att bajsa samt något eller flera av nedan symptom:

• Kraftiga magsmärtor.
• Slem och blod i bajset och verkar i allmänhet inte må bra. 
• Barnet kräks.
• Barnet har utspänd mage och kallsvettas.

Digital vård - vad kan Knodd hjälpa till med?
Våra barnsjuksköterskor och barnläkare kan hjälpa er med bedömning och råd om behandling. Ladda ner appen här så är du redo när det behövs.

Oftast går förstoppningen över av sig själv inom några dagar, men det finns saker att göra för att både förhindra och mildra förstoppning. 

En fiberrik kost förebygger och hjälper mot förstoppning. Tänk på att en ökad diet av fiber behövs också kompletteras med att barnet dricker mer vatten. Äter barnet vanlig mat är t ex grovt bröd, fullkornsprodukter och grönsaker bra. Om barnet går från att äta bröstmjölk till riktig mat är det bra om smakportionerna ökar långsamt så magen hinner vänja sig. 

Om ditt barn äter mycket stoppande mat bör detta minskas. Stoppande mat är exempelvis: pasta, ljust bröd, vitt ris och banan. 

Regelbundenhet gör det lättare för barn att bajsa. Därför kan det bra om barnet får sitta ner i lugn och ro på toaletten eller pottan vid ungefär samma tid varje dag. Vissa barn vill bara bajsa i en miljö de känner sig trygga i, oftast hemma. Om så är fallet kan det vara bra att försöka erbjuda den möjligheten eller försöka få barnet bekväm i andra miljöer. 

Att röra på sig hjälper tarmarna att arbeta och gör det lättare att bajsa. Uppmuntra och försök därför att få barnet att vara fysiskt aktivt. 

Att sitta på huk om barnet bär blöja eller ha stöd för fötterna från en fotpall under framför toaletten, kan underlätta när barnet bajsar. 

Fruktpuré är bra mot förstoppning, framför allt de gjorda av katrinplommon, fikon eller päron. Antingen kan du göra egna själv eller köpa färdiga i mataffärer. 

Små barn som äter både bröstmjölk och bröstmjölksersättning kan få problem med förstoppning. Ibland behövs då tillsättas laktulos som normaliserar tarmrörelsen. Om du ser att att barnet försöker bajsa men inte lyckas, kan du försiktigt försöka massera barnet mage medurs. Märker du att barnet inte tycker om det, avbryt då. Det finns också andra sätt att få förstoppningen att släppa, men kontakta då din BVC eller oss på Knodd för råd. 

Om det inte hjälper med att ändra vanor eller andra åtgärder ovan kan barnet behöva få läkemedel om besvären pågått länge. Då finns det bl a. smärtstillande salvor vid smärta om det uppstått sprickor i ändtarmsöppningen, läkemedel som till exempel Laktulos som löser mjukar upp bajset, eller lavemang. 

Beror på barnets övriga allmäntillstånd. 

Ofta går förstoppningen över av sig själv efter ett par dagar, men ibland kan det ta längre tid.

Det finns många saker som kan orsaka förstoppning. Vanliga orsaker till förstoppning hos barn är förändringar i barnets liv, exempelvis när barnet börjar äta fast mat, övergår från blöja till toalett/potta eller när barnet börjar på förskola. Matvanor kan påverka, likaså mycket stillasittande eller att barnet lärt sig stå emot reflexen att bajsa, till exempel för att det vill fortsätta leka. Oro och stress kan också framkalla förstoppning. Förstoppning kan även vara tecken på en sjukdom.

Ofta går förstoppningen över på några dagar, och mildare förstoppning är sällan farligt. Om det inte hjälper att ändra vanor eller andra åtgärder nämnda ovan kan barnet behöva läkemedel. Vid komplikationer behöver ni söka vård för rådgivning och vidare utredning. 

En fiberrik kost förebygger och hjälper mot förstoppning. Tänk på att ett ökat intag av fiber behövs kompletteras med att barnet dricker mer vatten. Äter barnet vanlig mat är till exempel grovt bröd, fullkornsprodukter och grönsaker bra, men i lagom mängd. Om barnet går från att äta bröstmjölk till riktig mat är det bra om smakportionerna ökar långsamt så magen hinner vänja sig. Om ditt barn äter mycket stoppande mat bör detta minskas. Stoppande mat är exempelvis: pasta, ljust bröd, vitt ris och banan.

• Vinterkräksjuka
• Springmask
• Spädbarnskolik
• Ont i magen
• Magsjuka
• Diarré
• Kräkningar