Feber hos barn

Det är mycket vanligt att barn får feber. Feber är kroppens försvar mot infektioner som orsakats av virus och bakterier. Detta tros vara för att virus och bakterier har svårare att överleva vid högre temperaturer, men hela bilden över hur feber är verksamt är inte klarlagd.

Spädbarn under sex månader har ofta visst skydd från antikroppar som förts över från mamman under graviditeten, men efter det är det vanligt att barn får flera infektioner som leder till feber varje år. Det är möjligt för barn upp till två eller tre år att få upp till tolv virusinfektioner per år. Var uppmärksam på om ditt barn har feber utan andra symtom såsom förkylningsbesvär eller magsjuka. Det kan vara ett tecken på en infektion som behöver utredas och eventuellt behandlas.

Kroppstemperaturen hos barn upp till ett år bör mätas i stjärten. Därefter går det också bra att mäta temperaturen i örat eller fortsätta mäta i stjärten. Dessa metoder ger det mest korrekta resultatet. Mät på samma ställe varje gång för att kunna jämföra. Om ditt barn precis har sprungit runt och lekt eller har gråtit mycket är det bra att låta barnet vila i en halvtimme innan du mäter, annars kan kroppstemperaturen verka högre än den egentligen är.

Det räknas som feber hos barn när kroppstemperaturen når 38 grader Celsius eller högre. Det är då vanligt med andra symtom på feber, såsom att barnet huttrar och fryser men ibland att de svettas. 

Barn kan även bli trötta, hängiga och kissa mindre än vanligt. Detta kan vara ett tecken på uttorkning, vilket är särskilt vanligt vid hög feber. För spädbarn och små barn kan vätskebrist snabbt bli ett allvarligt tillstånd. 

Ibland kan förvirring eller yrsel förekomma hos barn. Då kan barnet se, höra och känna saker som inte finns i verkligheten. Förvirringen är ofarlig och brukar försvinna efter en stund.

Feberkramper

Ett tillstånd som inte är vanligt men ibland sker i samband med feber är feberkramper. Feberkramper är ofarliga men de ser ofta obehagliga ut och kan vara skrämmande som förälder att se. Om barnet får feberkramper kan det inkludera att:

• Barnets kropp blir helt stel och huvudet böjs bakåt
• Huden blir blek eller lite blåaktig
• Ögonen rullar och det rycker i armar och ben
• Barnet förlorar medvetandet

Tillståndet varar i några minuter och efteråt kan barnet vara trött men i övrigt opåverkat. Du behöver inte göra några åtgärder och det går heller inte att göra något för att förhindra feberkramper.

Det vanligaste är att barn endast får feberkramper en gång men det kan ske vid fler tillfällen. Vanligast är att det inträffar när kroppstemperaturen är över 38,5 grader och särskilt om febern stigit snabbt. Kontakta sjukvården om det är första gången ditt barn drabbas av feberkramper.

Om ditt barn drabbas av feber är orsaken troligtvis att virus eller bakterier har tagit sig in i kroppen. Feber är kroppens reaktion och försvar mot dessa infektioner. Oftast uppstår feber i samband med förkylning, hosta eller ont i halsen.

Sjukdomen går att bedöma utifrån symtomen av dig själv med hjälp av en termometer. För att bedöma vad som ligger bakom febern kan sjuksköterska eller läkare välja att göra en kroppsundersökning, till exempel av hals och öron, och ibland ta prover för att utreda infektionen.

Du bör söka vård:

• Om ditt barn är under tre månader och har en temperatur på minst 38 grader.
• Om ditt barn är mellan tre och sex månader och har en temperatur på minst 39 grader.
• Om ditt barn är yngre än två år och har feber på minst 39 grader utan andra symtom som tyder på exempelvis förkylning eller magsjuka. 
• Om ditt barn får feberkramp för första gången.
• Om ditt barn har fortsatt feber efter fyra dygn.

Sök akut vård: 

• Om ditt barn har en kroppstemperatur på 41 grader, oavsett ålder.
• Om ditt barn har feber och ser ut att vara väldigt sjukt, är slappt, eller inte går att väcka. 
• Om ditt barn inte vill dricka eller visar tecken på uttorkning, exempelvis att munnen är torr eller att behovet av att kissa minskar. Hos spädbarn kan det märkas genom att blöjan är torr. 
• Om ditt barn har feber och ser ut att ha ont i eller utanpå kroppen eller gråter otröstligt.

Digital vård - vad kan Knodd hjälpa till med?
Våra barnsjuksköterskor och barnläkare kan hjälpa er med bedömning och råd om behandling.

God hygien kan minska risken för att man smittas av de virus och bakterier som kan leda till feber:

• Handtvätt med tvål och vatten före och efter toalettbesök, efter vistelse i offentliga miljöer, samt vid varje måltid. Tvätta både dina egna och ditt barns händer. Här hittar du tips om hur du kan få ditt barn att tvätta händerna.
• Försök lära ditt barn att nysa i armvecket och inte peta sig i näsan eller ögonen, där virus och bakterier lätt fastnar.  
• Låt ditt barn vara utomhus så mycket som möjligt, oavsett årstid. Virus och bakterier sprids lättare inomhus.
• Undvik att träffa andra som känner sig hängiga eller sjuka. 
• Undvik att ta i hand eller ge/få kindpussar. 
• Undvik att ditt barn befinner sig i rökiga miljöer. Rök, framförallt tobaksrök, irriterar luftvägarna vilket gör att barnet lättare kan få infektioner.

Feber går oftast över av sig själv inom några dagar utan behandling. Däremot kan det vara besvärligt för barn att ha feber. Om ditt barn exempelvis har mycket ont, svårt att sova, eller påverkat allmäntillstånd av febern kan det vara lämpligt att ge febernedsättande. 

• Paracetamol kan ges till barn i alla åldrar. 
• Ibuprofen kan ges till barn äldre än sex månader. 
• Läkemedel innehållande acetylsalicylsyra ska inte ges till barn under 18 år. 
• Kontakta alltid vården innan du ger febernedsättande till spädbarn under tre månader. 

Om det är en bakterieinfektion som ligger bakom febern kan det bli aktuellt med antibiotika.

Undvik att lägga kylande ispåsar på barnet eller att utsätta barnet för mycket kall luft, även om barnet känner sig överhettat.

Det är vanligt att små barn drabbas av vätskebrist vid feber, så det är viktigt att vara noga med att erbjuda barnet något att dricka. Även isglassar och färsk frukt kan ge barnet viktig vätska och energi.

Febern i sig är inte smittsam. Däremot kan sjukdomen som orsakat febern smitta, såsom en förkylning.

Feber kan vara utmattande för barn medan kroppen arbetar med att bekämpa infektionen. Barn med feber ska därför stanna hemma så de kan vila och återhämta sig. 

Grundregeln är ofta ett feberfritt dygn innan det går bra att gå tillbaka till förskolan, men den bakomliggande orsaker till febern behöver också tas med i beräkningen, samt barnets ork. Barn kan gå till förskolan om de ser pigga ut, är feberfria och orkar delta i aktiviteter en hel dag.

Hur länge ditt barn har feber varierar, men vanligtvis går febern över av sig själv på några dagar. Om barnet haft feber längre än fyra dagar bör ni kontakta vården.

Feber kallas det när barn har en kroppstemperatur över 38 grader. Feber är en del av kroppens försvar mot infektioner orsakade av virus och bakterier. 

Hur länge ett barn har feber varierar. Vanligtvis går febern över av sig själv på några dagar. Om den varar längre än fyra dagar bör ni kontakta vården.

Mycket hög feber, när kroppstemperaturen når 41 grader, kan bli direkt farlig för barn. Även lägre feber kan i längden bli farlig om barnet har svårt att få i sig vätska och drabbas av vätskebrist. För spädbarn under tre månader bör man söka vård om barnet får en kroppstemperatur på 38 grader, för att så snabbt som möjligt utreda anledningen bakom febern. 

Hög feber räknas som en kroppstemperatur på ungefär 39-40 grader. Stiger febern till över 41 grader kan den bli direkt farlig hos barn. 

Vanligtvis räknas 38 grader som gränsen för feber, även om normaltemperaturen skiljer sig mellan individer. Kroppstemperaturer inom spannet 37,6–37,9 grader kallas för förhöjd kroppstemperatur och kan vara ett tecken på att något är på gång i kroppen. Det är dock allmäntillståndet i övrigt som ger bäst indikation på om barnet har någon sorts infektion som skulle kunna leda till feber. 

Det är vanligtvis inte farligt för barn att ha 39 graders feber. Om din bebis är yngre än sex månader och har 39 graders feber ska du dock kontakta sjukvården. 

Barn kan ha feber i flera dagar innan tillståndet går över. Om ditt barn har feber som inte går över på fyra dagar, oavsett om den varit 40 grader eller ej, bör ni söka sjukvård. Ett barn med feber som har svårt att få i sig vätska kan snabbt drabbas av vätskebrist och även då behöva få vård. 

Det är vanligtvis inte farligt för barn att ha 40 graders feber. Däremot är risken för vätskebrist hög, så var uppmärksam på tecken på att barnet är uttorkat och var noga med att ge vätska. När kroppstemperaturen når 41 grader kan det börja bli skadligt för barnet. Om du har en bebis som är yngre än sex månader med 39 graders feber ska du dock kontakta sjukvården. Det samma gäller för en bebis under tre månader som har 38 graders feber. 

Barn kan få feber i samband med covid. Det vanligaste är dock att barn får en mildare sjukdomsbild än ovaccinerade vuxna. Här kan du läsa mer om covid-19 och barn.

När man ska åka till sjukhuset med ett barn som har feber beror på ålder, kroppstemperatur och allmäntillstånd. Du bör söka akut hjälp om ditt barn är yngre än tre månader och har en kroppstemperatur på 38 grader; är tre till sex månader med en temperatur över 39 grader; eller har en kroppstemperatur på 41 grader oavsett ålder. Du bör också kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet verkar må mycket dåligt, inte får i sig någon vätska, eller gråter otröstligt och verkar ha mycket ont någonstans. 

Vanligtvis är febern lägre på natten och som högst på eftermiddagen. Det är därför vanligt att barnet mår sämre på eftermiddag och kväll men verkar piggare på morgonen. Feber kan både uppstå och försvinna snabbt hos barn. 

När ett barn har feber är det måendet som får styra aktiviteter. En del barn orkar bara vila medan andra är uppe och gärna leker trots att de har feber. Det är bra att hålla aktiviteterna lugna även när barnet har ork, så att kroppen kan återhämta sig. Det finns dock inget som säger att man inte kan gå ut en stund och få frisk luft om vädret tillåter. Det kan till och med vara skönt för barnet att få lite sval luft. 

• RS-virus
• Halsfluss
• Influensa
• Urinvägsinfektion
• Streptokocker
• Förkylning
• Hjärnhinneinflammation
• Bihåleinflammation
• Torsk/svampinfektion