Vattkoppor hos barn
Vattkoppor är en mycket vanlig och mycket smittsam sjukdom. De flesta får vattkoppor när de är barn. Sjukdomsförloppet börjar med feber och utslag som först uppstår på bålen och sedan sprids till andra delar av kroppen och utvecklas till vätskande blåsor. Sjukdomens höga smittorisk gör den vanlig hos barn, men den läker oftast av sig själv. Har man väl haft sjukdomen en gång får man den inte igen.
Snabbversionen
Symptom
Utslag i form av kliande röda prickar eller knottror, som vanligtvis uppkommer på bålen och ofta sprider sig till huvud, armar och ben. Knottrorna utvecklas till vätskande blåsor som spricker och bildar sår. Föregås ofta av feber och huvudvärk.
Bedömning
Av dig själv, en erfaren sjuksköterska eller läkare.
Behandling
Behövs sällan då det går över av sig själv. Lindra klåda med kallt vatten, kylbalsam och receptfria läkemedel. Paracetamol vid feber. Nyfödda spädbarn kan behöva behandling.
Förskola?
Stanna hemma tills febern har gått över, samtliga blåsor har torkat och barnet orkar delta igen.
Vattkoppor visar sig genom röda prickar eller knottror.
Hur vet jag om mitt barn har vattkoppor?
Vattkoppor (varicella på latin) börjar oftast med att barnet får feber, är trött och kanske har värk i kroppen och huvudvärk. Efter ett par dagar bildas kliande röda utslag. Dessa ses till en början som röda, upphöjda, prickar några millimeter i storlek och utvecklas sedan till vätskefyllda blåsor som spricker och successivt torkar in. Utslagen kan vara svåra att se på mörkare hud och upptäcks ibland först när de övergått till blåsor.
Antalet blåsor och spridning kan variera. Förloppet är dock vanligtvis att blåsorna uppstår på bålen för att sedan spridas till andra delar av kroppen, främst armar och ben.
- Blåsor kan uppstå på hela kroppen, inklusive i hårbotten och underlivet.
- Blåsorna kan också uppstå inne i munhålan, och barn kan få hosta av att det sitter blåsor på insidan av luftrören.
Blåsorna kan ibland ge besvärlig klåda. Kopporna läker av sig själva och hela förloppet brukar vara över på en till två veckor. Febern kan återkomma vid nya omgångar av att utslagen utvecklas, men man kan också ha vattkoppor utan att ha feber.
Symtomen från vattkoppor blir ofta besvärligare hos äldre barn och vuxna. Det kan också ta längre tid att bli frisk om man är äldre.
Komplikationer kan uppstå om blåsorna blir infekterade. Andra komplikationer kan också uppstå, men det är mycket ovanligt hos i övrigt friska barn. För nyfödda barn kan sjukdomen dock bli allvarligare. Detta gäller särskilt om mamman som burit på barnet inte haft vattkoppor själv, eftersom barnet då inte har fått några antikroppar från mamman under graviditeten.
När man väl har haft vattkoppor får man vanligtvis livslång immunitet. Enstaka personer kan insjukna igen, i synnerhet om den första infektionen var begränsad. Vid 12 års ålder har så mycket som 97% av befolkningen skydd mot sjukdomen.
Efter genomgången vattkoppsinfektion finns viruset vilande kvar i kroppen, och kan reaktiveras många år senare och då ge upphov till bältros. Eftersom bältros orsakas av samma virus som vattkoppor så kan en person med bältros orsaka vattkoppor hos någon som inte har haft vattkoppor. Bältros är dock generellt mindre smittsamt då blåsorna är mer begränsade i utbredning. Det går däremot bara att få bältros om man själv har haft vattkoppor tidigare.
Andra infektionssjukdomar som kan ge utslag som liknar vattkoppor är höstblåsor och svinkoppor, men dessa ser annorlunda ut och brukar inte spridas över hela kroppen som vattkoppor gör.
Vattkoppor orsakas av ett herpesvirus som heter varicella-zostervirus (VZV). Om ditt barn får vattkoppor beror det troligtvis på att barnet haft kroppskontakt med någon som är sjuk eller att någon sjuk har hostat eller nyst i ditt barns närhet.
Inkubationstiden för vattkoppor är lång, 10-21 dagar, men vanligtvis 14-16 dagar, och sjukdomen smittar som mest precis innan utslagen uppstår. Därför är det ofta svårt att undvika smitta.
Sjukdomen går att bedöma utifrån symtomen av dig själv eller en sjuksköterska eller läkare.
Vid besök hos fysisk vård är det viktigt att du ringer vårdcentralen innan för att inte riskera att smitta andra. Ni kan då slussas in genom en separat ingång, alternativt få en bedömning utanför vårdrummet. Du kan också ringa en digital sjukvårdstjänst för att få hjälp med bedömning.
Vad ska jag göra som förälder?
Vattkoppor brukar gå över av sig själva men du bör söka vård om:
- Barnet har besvär med kraftiga klåda och receptfria läkemedel inte hjälper.
- Barnets feber och hosta återkommer efter att blåsorna läkt.
- Barnets blåsor blir infekterade och huden blir röd samt ömmande.
- Barnet har ihållande feber över 39 grader i mer än tre till fyra dygn.
- Barnet sedan tidigare har nedsatt immunförsvar.
- Barnet är mycket trött och medtaget.
- Barnet är under sex månader och mamman inte haft vattkoppor.
Digital vård - vad kan Knodd hjälpa till med?
Våra barnsjuksköterskor och barnläkare kan hjälpa er med bedömning och råd om behandling.
- Handtvätt med tvål och vatten ofta, alltid efter toalettbesök och vistelse i offentliga miljöer.
- Undvik att träffa någon som känner sig hängig/sjuk.
- Undvik att ta i hand eller ge/få kindpussar.
- Försök lära ditt barn att hosta/nysa i armvecket.
Vattkoppor brukar läka av sig själva och behöver sällan behandlas, men de kliande blåsorna kan vara mycket besvärliga för barn. För att lindra klådan kan du använda:
- kylbalsam
- alsollösning
- kallt vatten
Det är också bra att hålla huden ren för att minska risken för infektion. Tvätta huden med tvål och vatten. Klipp naglar för att förhindra att barnet kliar sönder blåsorna. Febern kan lindras genom febernedsättande läkemedel, exempelvis paracetamol.
Ge inte NSAID, exempelvis Ipren och Brufén, till barn i samband med vattkoppor på grund av risken för allvarliga biverkningar.
Använd inte hydrokortisonkräm eller -salva för att lindra klådan. Det kan öka risken för att såren blir infekterade.
I enstaka fall kan ett barn behöva vårdas på sjukhus vid vattkoppor, men det är mycket ovanligt. Ett nyfött barn kan behöva behandling om mamman som fött barnet inte haft vattkoppor eller fick vattkoppor precis runt förlossningen.
På grund av den höga smittsamheten är det svårt att förhindra att ditt barn smittas. För en del barn med nedsatt immunförsvar eller vissa underliggande sjukdomar kan det dock vara viktigt att undvika smitta, och då kan det bli aktuellt att vaccinera mot vattkoppor.
Vaccin finns, men det ingår för närvarande inte i det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige och måste således bekostas själv. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att både barn med underliggande sjukdomar och deras syskon vaccineras för att skydda mot allvarlig sjukdom. Vaccinet ger ett bra skydd med få biverkningar och kan ges från det att barnet är nio månader.
Behöver vi stanna hemma?
Vattkoppor är oerhört smittsamma. Mest smittsam är sjukdomen i början, särskilt dagarna innan själva blåsorna syns. Inkubationstiden är också lång, 10-21 dagar. Sammantaget innebär detta att det är svårt att undvika smitta. Ofta blir hela förskolegrupper sjuka i ett svep. Har man väl haft vattkoppor kan man inte smittas igen.
Så kallade vattkoppspartyn, där barn med vattkoppor avsiktligt smittar andra barn som inte haft sjukdomen i syfte att “få det överstökat”, medför risker som kan vara allvarliga och i sällsynta fall orsaka bestående skador. Vi avråder därför från sådana träffar.
Ett sjukt barn ska hållas hemma från förskolan, även om det är svårt att förhindra smitta vid just vattkoppor. Barnet kan gå tillbaka till förskolan när blåsorna har torkat och det inte uppstår nya. Barnet ska också vara feberfritt och ha orken att delta i förskolans aktiviteter. Här finns lite tips om att vara hemma med sjukt barn och här om vab.
För de flesta barn går vattkoppor över på 1-2 veckor. Sårskorpor och ärr från torkade blåsor kan finnas kvar längre men läker också med tiden. För äldre barn är sjukdomsförloppet ofta längre än för de yngre.
Vanliga frågor från föräldrar om vattkoppor
Vattkoppor är en mycket smittsam sjukdom. Vattkoppor smittar främst genom droppsmitta i luften från person till person, till exempel när någon hostar eller nyser, eller genom hudkontakt. Att vara noggrann med hygienen och tvätta händerna kan minska risken för smitta. Dock är det svårt att hindra smittan av vattkoppor då sjukdomen smittar redan innan man uppvisar symtom och smittgraden är som högst en till två dagar innan utslagen uppstår. Först när det inte uppstår några nya blåsor och blåsorna torkat är smittrisken borta.
Vattkopporna brukar börja som runda eller ovala utslag, en halv eller en centimeter stora. Utslagen är röda och kan vara svårare att se på mörkare hud. Därefter bildas en upphöjning på utslaget som sedan övergår till att bli en vätskefylld blåsa. Vattkoppor brukar först uppstå på överkroppen, och sedan sprids de till ansiktet och hårbotten och sist till armarna och benen. Antalet blåsor och spridning kan variera och vätskan är genomskinlig.
Ett sjukt barn ska hållas hemma från förskolan. Dock är det svårt att hindra smittan av vattkoppor då de smittar innan symptom uppstår. Först när det inte uppstår några nya blåsor och blåsorna torkat är smittrisken borta. Barnet kan återgå till förskolan då barnet piggnat till och när det inte längre uppstår nya blåsor.
Som regel smittar vattkoppor så länge blåsorna vätskar och nya blåsor uppstår, vanligtvis ungefär sex dagar efter att de uppstått. Så länge nya utslag uppstår är man smittsam. Vattkoppor är dock som mest smittsamma från några dagar innan utslagen syns, så det är svårt att undvika smitta.
Om du själv haft vattkoppor som barn är du immun hela livet och kan inte bli sjuk igen när ditt barn får vattkoppor. Om du inte blir sjuk så för du inte smittan vidare indirekt. Dessutom är det endast en mycket liten andel av befolkningen i vuxen ålder som inte har haft vattkoppor. Därför finns det ingen anledning för dig att stanna hemma när ditt barn har vattkoppor ur smittosynpunkt.
Eftersom det finns en liten risk för allvarliga komplikationer i samband med vattkoppsinfektion så avråder vi från detta.