Viktigt att veta om familjehem
Att vara ett familjehem, tidigare kallat fosterfamilj, innebär att man tar emot ett barn på kort eller lång tid som av någon anledning inte kan bo med sina föräldrar. Det kan vara en fin insats med mycket kärlek, men det kommer också med en del utmaningar.
Ankarlänkar Vad är familjehem? - Nätverkshem En trygg tillvaro - Barnets bästa kan ändå göra ont i hjärtat Vad krävs för att bli familjehem? - Hur gör man? - Ersättning
Vad är familjehem? Familjehem finns till för barn som av olika anledningar inte kan bo med sina föräldrar. De erbjuder trygghet och omsorg. Tidigare kallades familjehem för fosterhem eller att bo hos en fosterfamilj. Barn kan placeras i familjehem i alla åldrar, från nyfödda till tonåringar. Anledningar till att barn inte kan bo hos sina föräldrar och placeras i familjehem kan handla om exempelvis: Missbruk i hemmet Våld i hemmet Kriminalitet hos barnet Bristande omsorg Ensamkommande barn som är i Sverige utan sin föräldrar Ett familjehem kan vara barnets hem under en kort period eller en längre tid. En del barn lever i ett familjehem under hela sin uppväxt. Det är socialtjänsten som placerar barn i familjehem och som har huvudansvaret för att barnet har det bra.
Nätverkshem Ett nätverkshem är ett familjehem där barnet redan har en relation till familjen. Det kan handla om släktingar till barnet, men även vänner, grannar eller personal på barnets skola kan agera nätverkshem.
En trygg tillvaro Att inte kunna bo hos sina föräldrar och behöva placeras i ett familjehem är en svår upplevelse för barn, oavsett ålder. De kan kämpa med oro över föräldrar som inte mår bra, separationen från sina anknytningspersoner, traumatiska upplevelser och rädsla inför hur det ska bli i framtiden. Det kan hända att de blir utagerande eller att de tvingas bearbeta frågor om varför de inte kan växa upp med sina biologiska föräldrar. Som familjehem har man därför inte bara ansvaret att ta hand om barnets omsorg i vardagen, utan även att stå för en god tillvaro och en trygg uppväxt. Barnets behov styr alltid och de har rätt att träffa sina biologiska föräldrar om det går. Ansvaret kan exempelvis innebära: Att man hjälper till med skolgång, läxläsning och kontakt med lärare Att stötta barnet i kontakt med sin familj och även finnas där under de reaktioner som kan uppstå efter besök och dylikt Samarbeta med föräldrarna om beslut som rör barnet Hålla kontakt med socialtjänsten Att ge barnet en trygg punkt och kärlek i vardagen med allt vad det innebär
💙 En trygg uppväxt har man med sig hela livet I Knodds kurs om ett tryggt föräldraskap får du med dig kunskap om hur du kan skapa en god anknytning till ditt barn, oavsett hur barnet kom till din familj.
Barnets bästa kan ändå göra ont i hjärtat Som familjehem har man inte automatiskt vårdnad om barnet även om det kan bli så i längden, och det kan även bli aktuellt med adoption. Samtidigt innebär detta också att barnet kan flytta från familjehemmet om och när det blir möjligt att återvända till sin familj. Det kan vara en svår separation för dig som förälder i familjehemmet. Att handskas med sådana svåra känslor är en del av att vara familjehem och att vilja barnets bästa. Man får rådgivning och hjälp från socialtjänsten, men det kan också vara bra att själv tänka igenom vad man klarar av. För att få en inblick i hur det är att vara familjehem kan du läsa riktiga familjehemsföräldrars berättelser på Socialstyrelsens hemsida.
Vad krävs för att bli familjehem? Det viktigaste som krävs för att bli familjehem är att man lever i en ordnad tillvaro och en stabil livssituation. Det är viktigt att man kan erbjuda en trygg miljö för barnet och har tid och engagemang nog för att hjälpa ett barn. Faktorer som inte påverkar din möjlighet att agera familjehem är civilstatus, om du bor i hus eller lägenhet, om du är född i Sverige, om du har barn, eller om du identifierar dig som HBTQI. Det är socialtjänsten i din kommun som gör en bedömning om rätt förutsättningar finns för att erbjuda barnet det som krävs av ett familjehem.
Hur gör man? Det första steget mot att bli familjehem är att själv läsa på och sätta sig in i vad uppdraget innebär. Det kan vara bra att förstå dels vilka faktorer som påverkar kommunens bedömning, dels vad det kommer kräva av dig som familjehem. Det är inte ovanligt att man först tar uppdrag som exempelvis kontaktperson eller kontaktfamilj som ger barnet stöd då och då, innan man tar ett uppdrag som familjehem där barnet bor hos en i vardagen.
Om du väl känner dig manad och redo att bli familjehem ser processen ut såhär: Ansökan Du skickar in en ansökan till kommunen där du bor eller närliggande kommun. Ansökan kan finnas på kommunens hemsida, FamiljehemSverige, eller genom att kontakta ansvariga på kommunen. Information När man skickat in ansökan kontaktas man oftast av socialtjänsten för att få mer information om vad uppdraget kan innebära. En del kommuner har informationsträffar för intresserade. Utredning Vid fortsatt intresse gör socialtjänsten sedan en utredning. Man intervjuas och får hembesök av socialtjänsten, som också talar med referenser och gör vissa registerutdrag. Om familjen redan har barn kan även dessa intervjuas. Matchning När man väl är godkänd ska socialtjänsten matcha barn och familj. Då gör socialtjänsten ytterligare en utredning om familjen är lämplig för just det här barnet, utifrån barnets behov. Sedan får familjen frågan om man vill ta emot barnet. Ytterligare möten kan bli aktuella, exempelvis med barnet och barnets föräldrar. Fortsatt stöd Socialtjänsten har fortsatt ansvar för barnets välmående. Vuxna i familjehemmet får fortsatt stöd, utbildning och råd från socialtjänsten. Barnet har en egen socialsekreterare som också har kontakt med barnet.
Ersättning Som familjehem får man ersättning från kommunen. Dels täcker ersättningen faktiska kostnader för barnet, dels inkluderar den ett arvode för personen som tar sig an uppdraget. Kostnader för barnet kan handla om allt från avgift för förskola till inköp av kläder och tandkräm. Ersättningsbeloppet sätts individuellt utifrån schablonbelopp och med hänsyn till barnets individuella behov. Arvodet är en skattepliktig och sjukpennings- och pensionsgrundande inkomst. Ersättning för omkostnad och arvode vid familjehemsplacering, 2023: Den lägsta rekommenderade nivån för arvodesersättning är 11 237 kr och den högsta 17 255 kr. Den lägsta rekommenderade nivån för omkostnadsersättning är 4 813 kr och den högsta 6 781 kr. Utöver detta får både barn och familjehem också hjälp och stöd från socialtjänsten. Det kan handla om rådgivning eller samtalsstöd, eller andra insatser som hjälper er att hitta en tryggare, positivare tillvaro för barnet i ert hem.
Liten parlör om olika sorters placeringar Familjehem: här bor barnet under kort eller lång tid och får stöd i allt som behövs för en trygg tillvaro och en positiv vardagsmiljö Kontaktfamilj: barnet bor hos familjen enligt ett schema, exempelvis en eller två helger i månaden, beroende på barnet och föräldrarnas behov av stöd Kontaktperson: barnet träffar sin kontaktperson regelbundet enligt ett schema, exempelvis för att bryta isolering eller få hjälp att bryta sig loss från en olämplig social miljö Jourhem: till jourhem kan barn komma med kort varsel om de behöver omedelbart skydd eller stöd under en kortare tid
Läs mer