Vab-hösten 2024 - så blir den

Pandemin fortsätter att påverka infektionsläget Coronapandemins isolering och annorlunda vardag påverkade oss på många sätt. Bland annat blev det flera år med rekordlåga nivåer av vissa av våra vanligaste sjukdomar, såsom kikhosta och influensa, då vi höll oss hemma vid även milda symtom och socialt distanserade i vardagen. Sedan vände trenden till höga nivåer och tidigare toppar för vissa sjukdomar, troligtvis till följd av en minskad immunitet i befolkningen. Efter flera ovanliga år i pandemins spår finns det anledning att tro att vi börjar återgå till mer normala sjukdomsnivåer.

Mängden vab-dagar minskar Ett tecken på att sjukdomsnivåerna kan vara på väg att stabilisera sig är att antalet vab-dagar sjunker. Totalt antal vab-dagar var lägre under 2023 än under 2022, även om de fortfarande var högre än sista året innan pandemin, år 2019. Hittills i år har 2024 följt samma sjunkande trend.  Ytterligare en anledning till högt antal vab-dagar under pandemins första år lär vara regler om att hålla barn hemma längre vid sjukdom och vid symtom som annars inte förhindrade vistelse på förskola. Utan dessa regler är det rimligt att anta att mängden vab-dagar minskar.

Prognos inför årets virussäsong Under 2023 återgick antalet fall av många smittsamma sjukdomar till liknande nivåer som innan pandemin, men smittspridning, immunitet i befolkningen och våra beteenden påverkar fortfarande förloppen. Det kan alltså ändå bli så att årets vanligaste smittsamma sjukdomar följer lite ovanliga mönster i pandemiårens spår.

Kikhosta Spridningen av kikhosta har i år varit högre än på många år och väntas vara fortsatt hög under hösten. Denna höga spridning började i våras efter en relativt lugn vinter och redan nu har fler fall rapporterats än något år de senaste tio åren. Enbart under augusti månad rapporterades fler fall än under något helt år efter 2019.  Troligtvis handlar det om en sänkt immunitet bland befolkningen, efter pandemiårens sociala distansering och beteenden. Kikhosta brukar också spridas som mest under just sensommar och höst. Vanligtvis brukar antalet fall sjunka bortåt hösten men än så länge finns inget som tyder på det.  Kikhosta kan bli allvarligt hos spädbarn, därför är det särskilt viktigt att du som har spädbarn är extra försiktig under den här perioden: Vaccinera ditt barn enligt allmänna vaccinationsprogrammet. Vaccin mot kikhosta ges vid 3, 5 och 12 månader och även om barnet kan smittas efter vaccination blir sjukdomen lindrigare. Om du är gravid, vaccinera dig mot kikhosta efter vecka 16 för att ge ditt barn skydd efter födseln via antikroppar i ditt blod. Undvik att låta ditt spädbarn träffa personer med luftvägsinfektioner som förkylningar för att minska risken för smitta. Vuxna som har kikhosta vet ofta inte om det eftersom symtomen vanligtvis är lindrigare och liknar andra förkylningar med rethosta.  

Covid-19 Sommaren 2024 medförde en ökad smittspridning av covid-19 i Sverige. I september började sjukdomstalen sjunka igen.  Under hösten väntas smittspridningen dock att öka igen, vilket skulle följa typiska mönster för sjukdomen. Året 2023 skedde toppen under november och december.  Varianten av viruset som nu sprids som mest är mer smittsam och har bättre möjlighet att ta sig förbi tidigare upparbetad immunitet (genom tidigare sjukdom eller vaccination).  Det är vanligt att virus muterar på det här sättet. Att viruset är mer smittsamt innebär dock inte att sjukdomen blir allvarligare om man drabbas. – Det kommer nya mutationer av viruset hela tiden, menar Younis. Samtidigt utvecklas vaccinen för att matcha de mest förekommande varianterna, för att skydda de som riskerar bli allvarligt sjuka. Överlag har barn med covid-19 fortfarande en mildare sjukdomsbild än ovaccinerade vuxna. Det finns vaccin mot covid-19 som är godkänt för barn ner till 6 månaders ålder. Det finns dock ingen allmän rekommendation för vaccination av barn, utan detta är främst aktuellt för barn som löper ökad risk för aktuell sjukdom. 

Grupp A-streptokocker Redan under 2022-2023-säsongen sågs det en ökning av insjuknanden till följd av grupp A-streptokocker, bakterierna som bland annat ligger bakom halsfluss och scharlakansfeber. Trenden fortsatte under 2023 och in i början av 2024.  Ökat umgänge och lägre immunitet verkar vara en faktor även här. Ytterligare en möjlig förklaring till trenden är att risken att drabbas av en allvarlig infektion ökar om man samtidigt har en virusinfektion, såsom influensa, i kroppen. 

RS-virus  Efter en mycket svår vinter 2022-2023 blev förra årets smittspridning av RS-virus betydligt lägre än både fjolåret och året innan. Det skulle kunna tyda på en återgång till mer “normala” mönster där ett lugnare år vanligtvis avlöser ett svårare år. I så fall skulle detta kunna innebära att vintern 2024-2025 ser fler insjuknanden i RSV än fjolåret.  – Det som är positivt vad gäller RSV, som annars i enstaka fall kan leda till svåra besvär hos spädbarn, är att det nu finns vaccin som ges till gravida och antikroppsbehandling som kan ges till spädbarn för att förhindra allvarlig sjukdom, påpekar Younis.

Influensa Under förra året låg influensanivåerna på en mer typisk nivå liknande innan pandemin, och långt lägre än under säsongen 22/23. Säsongen för årets smittspridning har inte riktigt dragit igång än, och det är därför svårt att förutspå hur hög årets topp kommer att bli.  – Det är först när smittspridningen drar igång globalt som vi kan få en uppfattning om vilka varianter som dominerar och utifrån det kan skapa en prognos om hur immuniteten ser ut i befolkningen och hur många som kan bli sjuka. Det återstår helt enkelt att se, avslutar Younis.

Så minimerar du risken för smitta Det är svårt att helt undvika förkylningar och annan smitta när man har barn, särskilt barn som vistas bland andra barn i förskola och skola. Det finns dock en del knep du kan ta till för att minska risken: