Tänder och mjölktänder hos barn

De första tänderna Redan under fosterstadiet börjar tänderna bildas i form av små celler som kallas för tandanlag. Dessa finns i käkbenet och mognar med tiden till emalj och dentin, som är ett slags hårt ben. När det lagras mineraler i anlagen formas tänderna och växer ut. De första tänderna som barnet får kallas för mjölktänder och är oftast vitare i färgen och mjukare än de permanenta tänderna som kommer efteråt. Hos fåtalet barn kan de synas redan efter födelsen, men hos de flesta barn tittar tänderna fram när barnet är runt 6-8 månader. De första tänderna kan komma upp lite snett och vint och med breda mellanrum. Det är inget att oroa sig för, de rättar till sig allt eftersom det kommer upp fler tänder.

Vill du lära dig mer om ditt barns utveckling? I Knodds kunskapsprogram lär du dig löpande att förstå ditt barns hälsa, utveckling och beteende. Du får veta allt från motoriska och kognitiva framsteg, till praktiska råd och tips på hur du kan trösta ditt gråtande barn och själv hantera de olika utvecklingsfaserna.

I vilken ordning kommer tänderna? I regel brukar de två framtänderna i underkäken dyka upp först och därefter de två framtänderna i överkäken. När barnet är runt ett och ett halvt brukar även kindtänderna komma. När barnet är runt tre år brukar alla 20 mjölktänder ha tittat fram: tio i överkäken och tio i underkäken och då är det också dags för ett besök på Folktandvården. I de flesta fall får ni automatiskt en kallelse från Folktandvården när barnet har fyllt 1 år och därefter när barnet har fyllt 3 år. När barnet blir mellan 5-7 år brukar de permanenta tänderna att komma fram. Då blir mjölktänderna lösa och går så småningom att vicka loss.

Hur reagerar barnet? Ibland kan tandsprickningen gå helt obemärkt förbi, men många barn reagerar med att få lättare feber, att de sover sämre, blir på sämre humör och dåliga i magen. En del barn kan också dregla lite mer än vanligt.

Irriterat tandkött När tänderna är på väg kan tandköttet bli lite rött, irriterat, svullet och klia. Då kan en bitring hjälpa barnet. Bitringen masserar tandköttet och kan dessutom lindra både smärta och klåda. En del bitringar går även att lägga i kylen och kan vara skönt mot det tandköttet. Det kan också hjälpa om du gnuggar barnets tandkött med en liten mjuk tandborste.

Hur tar man hand om tänderna? Så fort den första tanden tittar fram är det dags att börja borsta, på ett mjukt och lekfullt sätt. Låt barnet först vänja sig försiktigt vid tandborsten och visa gärna hur den ska användas. Så småningom borstar ni allt mer noggrant, vilket är viktigt eftersom mjölktänderna är mjuka och lätt blir angripna av karies. Du hittar särskilda tandborstar och tandkrämer med rätt mängd fluor som passar barn i olika åldrar, både på apotek och i mataffärer. För de minsta barnen som är 0-2 år är ska du använda lite tandkräm på borstens yttersta stråtoppar. För barn som är 2-6 år är en liten klick tandkräm lagom, lika liten som barnets lillfingernagel.

Tips för borstning av små tänder: Det är ibland enklast att borsta barnets tänder när barnet ligger på skötbordet. Att låta barnet halvligga med huvudet i ditt armveck eller i ditt knä är också ett bra alternativ. Om du inte får borsta så prova att låta barnet hålla i tandborsten själv. Då kan barnet kan smaka på och utforska tandborsten i egen takt.  Om ditt barn kan stå själv kan det bli enklast för dig att komma åt genom att du står snett bakifrån, i samma höjd som barnet. Ställ barnet på till exempel en pall framför dig.  Det är viktigt att alltid stabilisera barnets huvudet, så låt barnet luta sig mot din kropp. Handen som håller i borsten kan du luta mot barnets haka eller kind så ditt grepp blir stadigt och stabilt. Undvik att ge barnet vatten efter tandborstningen eftersom det sköljer bort tandkrämen. Lycka till med tandborstningen!