Psykologens råd om förlossningsdepression

En del nyblivna föräldrar drabbas av förlossningsdepression, vilket kan leda till nedstämdhet, ångest och sämre mående under tiden efter förlossningen. Psykologen Rebecca Svensson från den digitala vårdgivaren Ella gästar Knodd och berättar hur olika riskfaktorer kan påverka ens mående och hur man kan ligga steget före för att må bättre. 

förlossningsdepression

När det blir för tungt efter bebisens ankomst Att få barn är inte bara fantastiskt och omvälvande, det är även utmattande och prövande. Dessutom är personen som burit på och fött ett barn full av hormoner som ställer om i kroppen. För många leder detta till några dagars baby blues, men för en del leder det till en långvarigare förlossningsdepression. Förlossningsdepression kan innebära nedstämdhet, oro/ångest, negativa tankar och minskat intresse för sådant som är roligt. Man kan också bli lättirriterad, få svårt att ta initiativ, såväl som få sömnstörningar och förändrad aptit. Även en medförälder kan drabbas av förlossningsdepression.  Depression kan låta skrämmande för många, men om du upplever de här symtomen är du inte ensam, och det finns hjälp att få.  Här kan du läsa mer om vanliga symtom på förlossningsdepression.

Det är svårt att säga varför just en viss person drabbas av förlossningsdepression. Det du behöver ta med dig och veta är att det inte är ditt fel.
quote
Rebecca Svensson

Rebecca Svensson,

Ella

Leg. psykolog

Stress- och sårbarhetsmodellen inom förlossningsdepression Inom psykologi talar man om stress- och sårbarhetsmodellen. Att jobba utifrån denna modell kan göra det enklare att förstå depression, eller varför man drabbas av psykisk ohälsa. Modellen handlar om att man har med sig olika sårbarheter, som gör att man kan ha lättare att uppleva en viss problematik, såsom en depression. När sedan en stressor uppstår i livet kan denna göra det mer troligt att man upplever den här problematiken än någon som kanske inte har en liknande sårbarhet. Samtidigt kan en depression utlösas hos en person utan sårbarhetsfaktorer om stressfaktorerna blir tillräckligt starka eller långvariga. Att drabbas av en förlossningsdepression handlar alltså inte om att det är något fel på en eller att man är en dålig förälder på något sätt.

Riskfaktorer för att utveckla förlossningsdepression Sårbarheter kan handla om:  Genetiska faktorer/ärftlighet Signalsubstanser i hjärnan  Tidigare levnadsförhållanden och trauman Tidigare psykisk ohälsa/depression Stressfaktorer kan handla om:  Stora förändringar i livet, såsom en separation eller förlust Ekonomisk osäkerhet  Bristande socialt nätverk/stöd Konfliktfylld parrelation eller våld i relationen

Genom att berätta hur du mår redan under graviditeten kan du få en bättre möjlighet att landa lite mjukare i tiden efter att bebisen har kommit. - Rebecca Svensson, leg. psykolog, Ella
quote

Preventiva insatser Många som drabbas av förlossningsdepression har en historik av depression sedan tidigare. Den vetskapen gör att det går att jobba preventivt. Det är av stor vikt att du berättar hur du mår, redan under graviditeten. Prognosen blir då bättre för att landa lite mjukare i tiden efter att bebis kommit och även att inte drabbas av depression alls eller i en lindrigare form. Det finns stöd att få i form av samtal med barnmorska, psykoterapeut eller psykolog redan under graviditeten. Även en medförälder eller partner kan behöva stöttning. Genom att arbeta förebyggande kan du som blivande förälder få med dig strategier inför första tiden med din bebis och planera kring den utifrån ditt mående.

Psykologens 7 råd för bättre mående Om du är deprimerad är det viktigt att söka professionell hjälp, men det finns vissa saker du kan tänka på i förebyggande syfte eller vid lindrigare symptom. Här är Rebeccas sju bästa råd:

  • 1Se över ditt nätverk. Vilka finns där och kan stötta upp? Berätta för dem hur du mår. 
  • 2Om du nästan inte sover någonting så är det prioritet nummer ett. Det är svårt med en liten bebis, men se om du kan få avlastning en kortare stund och vila. 
  • 3Vad mår du bra av? Försök kartlägga det lite själv så gott det går och gör mer av det.
  • 4Rörelse är viktigt. För många har det en läkande effekt att komma ut i naturen. 
  • 5Någon form av rutiner är viktigt för många. Se efter vad som passar in i ditt liv just nu och försök att ha några små rutiner som återkommer dagligen.
  • 6Så småningom, när bebisen blir lite större: försök att hitta ett sammanhang. Kanske öppna förskolan, babygympa eller en promenadgrupp?
  • 7Ofta kan dagarna kännas långa, men ta en timme i taget och kom ihåg att det blir bättre. 

💙 Om de här råden inte räcker, och du mår dåligt i flera veckor, kontakta en vårdcentral, BVC, eller digital vårdgivare som Ella för att få hjälp. Det är bland det bästa du kan göra inte bara för dig själv utan även för din bebis, så att ni får en bra start på ert liv ihop.

Läs mer om första tiden med bebis från Knodd och Ella:  Så hanterar du föräldraparadoxen Var snäll mot dig själv efter förlossningen Ska det vara så här tufft att vara förälder? Ångest vid amning – vad är D-MER?

Författare:

Cajsa LandinRedaktör

Senast uppdaterad

17 oktober 2023

Läs mer

mamma med nyfödd bebis
Förlossningsdepression – symtom och behandling 
Sömnschema - hur mycket sömn behöver just ditt barn?
En bebishand som håller om sin mammas tumme
Baby blues - varför känns det tungt när jag borde vara glad?
Se alla artiklarna
Barnsjuksköterska i mobilen