Knodden avsnitt 7 - Vanligaste barnåkommorna

Barn får många sjukdomar och åkommor under sina första år i livet. Det kan handla om feber, förkylningar, magsjukor och mer därtill som får föräldrar att rusa till akutmottagningar av oro. Men de flesta av de vanligaste åkommorna kräver sällan akut fysisk vård och det kan vara lugnare för alla inblandade att behandla eller övervaka tillståndet hemma med några enkla knep. 

Barnspecialistsjuksköterskan Johan har under många år jobbat med små barn. Han beskriver olika vanliga åkommor hos barn, vad man ska hålla koll på, och redogör för i vilka fall det är viktigt att söka akut vård. Lyssnare får även höra goda tips på hur man bäst kan förbereda en tur till akutmottagningen så att det går så smidigt som möjligt, samt varför Johan inte gillar den så populära snorsugen.  

Gästande barnspecialist

Johan är barnspecialistsjuksköterska inom barn och ungdom sedan 2015 och jobbar främst med för tidigt födda och akut sjuka barn på akutmottagningar för barn. Han är även en av barnspecialisterna på Knodd. 

Du kan även lyssna på avsnittet i bland annat Apple Podcast.

“Man ska inte tvivla på sin kunskap som förälder. Föräldrar kan betydligt mer än vad man själv kan tro.”

Om snoriga bebisar och feberkramp

Jennie-Lie och barnspecialisten Johan introducerar dagens ämne och hur svårt det kan vara att veta när det är läge att söka vård om ens barn inte mår bra. Johan beskriver normal kroppstemperatur på barn och hur den kan ändras rätt fort. Det är viktigt att använda samma termometer och mäta på samma kroppsdel för att hålla koll. Johan berättar vilken som är den mest korrekta metoden att mäta temperatur på och vilka andra fördelar den kan medföra. Johan och Jennie-Lie diskuterar även feberkramp, som ofta ser läskigare ut än det är farligt. 

Små barn har också mycket känsligare och mindre utvecklade luftrör. Johan berättar hur det kan påverka hur deras andning ter sig. När bebisar blir snoriga kan de inte snyta sig som vi gör, och detta får Jennie-Lie att prata om sin favorit, näsfridan. Men då kommer Johan med lite överraskande information om varför snorsugen inte alltid är den bästa lösningen. 

När är det onödigt att söka vård?

Jennie-Lie undrar om det inte finns vissa symtom som oftare får föräldrar att söka hjälp i onödan än andra. Johan tar upp öroninflammation som exempel. Han pratar även om magsjuka och vilka knep man kan försöka sig på hemma i stället för att åka in till akuten. Vissa behandlingar man gör hemma är precis desamma som de som görs på en akutmottagning. Jennie-Lie frågar också om en annan vanlig barnåkomma, nämligen förstoppning. Johan beskriver när det kan uppstå hos barn och vad som kan vara bra att tänka på. 

När ska man faktiskt åka in till akuten?

Det finns vissa tillfällen när det är viktigt att söka vård på akutmottagning. Jennie-Lie känner sig bekväm med att åka in om barnet har slagit sig och en hel kroppsdel pekar åt fel håll, men annars då? Johan beskriver situationer där det är svårt för föräldern själv att behandla åkomman, samt berättar mer om hur man kan avgöra ett barns allmäntillstånd. De lyfter båda fram fördelen med att idag kunna få rådgivning och hjälp genom en digital vårdapp som Knodd, i de fall då man gärna vill att någon opartisk och medicinskt kunnig också bedömer situationen så att man är på rätt väg. Johan ger också tips på hur man kan förbereda en tur till akutmottagningen så att den blir så smidig och kortvarig som möjligt. Slutligen påminner Johan om att lyssna på dig själv som förälder och även på goda råd från äldre vuxna i din omgivning. Du vet mer än du tror. 

[00:33] Lyssnarna introduceras för dagens ämne: vanliga barnåkommor och sådant som kan göra föräldrar riktigt oroliga. Vad kan drabba de man älskar mest och vad kan man göra för att underlätta? Lyssnarna lär också känna specialistsjuksköterskan Johan som jobbar med barn. 

[02:44] Jennie-Lie frågar om oroliga föräldrar. Johan menar att föräldrarna kan ses som en resurs eller ett hinder, och han tycker det är en självklarhet att se familjen som en helhet. Han arbetar i det som kallas familjecentrerad vård. Jennie-Lie pratar om en mamma-instinkt som är stark och ofta stämmer, vilket Johan bekräftar. 

[04:02] Avsnittet börjar med det mest basala, nämligen kroppstemperatur. Den mäts ju ända från födseln. En kall bebis måste öka sin energiförbrukning och klarar inte att hålla uppe temperaturen själv, så den får svårt att äta och har ingen ork. Johan diskuterar vad normal kroppstemperatur är för små barn och att det lilla spädbarnet inte ska ha för kall kroppstemperatur. Jennie-Lie berättar om skillnaden mellan hennes barn och undrar om det skiljer sig mellan olika bebisar vad gäller temperatur. Johan pratar om problem som kan drabba för tidigt födda barn, som Jennie-Lies tvillingar var. 

[08:00] Vad räknas som feber för små barn? Johan berättar att över 38 grader är en förhöjd temperatur men att det lilla barnet kan bli varmt bara av att det ligger för många filtar på kroppen, även om bebisen mår helt bra. Då kan man vänta en kvart och ta en ny temp igen, och se var den tar vägen. Många gånger så normaliseras tempen om man har lite is i magen. Över 38,5 grader räknas som feber. Johan ger tips på hur man bäst mäter temperatur på bebisen och vad som gäller för olika termometrar. 

[11:51] Jennie-Lie undrar vad mer som är speciellt med barns kroppar om man jämför med vuxna, och Johan påpekar att för barn under 6 månader fungerar kroppen mycket annorlunda från vuxnas. Han beskriver hur bebisars luftrör fungerar och hur det påverkar hur barnet andas eller låter. Ändrar man läge på bebisarna kan man optimera deras luftvägar. Det kan skrämma föräldrarna hur det låter, ska man bli orolig? undrar Jennie-Lie. 

[14:51] Det Jennie-Lie kommer ihåg kändes läskigt vid förkylningar var när det rosslade och lät. Bebisar kan ju inte snyta sig heller. Johan berättar att vanliga förkylningar sällan är farliga för barn och beskriver hur man kan rensa luftvägar och underlätta förkylningen när bebisen är snorig. Jennie-Lie hyllar snorsugen, men Johan förklarar varför han är av en annan åsikt. 

[17:43] När ska man faktiskt söka vård för sitt förkylda barn? Johan trycker på vikten av att hålla koll på barnets andning. Verkar de kämpa? Johan beskriver också bukandning och att man ska söka hjälp om man ser det eller att näsborrarna fladdrar. 

[20:11] Bland äldre barn är det vanligare med feberkramp. Johan beskriver feberkramp hos barn och hur musklerna drar ihop sig. När febern snabbt går upp klarar hjärnan inte av att hantera ökningen. Feberkramp är inte epilepsi utan ett tillstånd som går över av sig själv. Det är inte farligt i sig, men kroppen kan nypa andningen så att man får problem med den. Johan beskriver tecken på syrebrist hos barn men också att feberkrampen ofta släpper av sig själv när andningen upphör. Det kan se läskigt ut och kommer så plötsligt. Även Jennie-Lie berättar att hon som förälder varit så rädd för feberkramp. Johan tycker att man ska söka vård vid första gången barnet har feberkramp för att utesluta att det inte ligger något farligt bakom utan “bara” är feberkramp. Vet man att det är feberkramp så kan man hantera den hemma. 

[23:57] Jennie-Lie undrar vad föräldrar ofta söker akut vård för som inte skulle behöva vara akut. Det första Johan tänker på är ont i örat. Det har väldigt få akuta kopplingar, och kan i de flesta fallen vänta till nästa dag. Johan pratar om det läskiga när trumhinnan spricker och hur det kan se ut. Förr behandlade man alla öroninflammationer med antibiotika men nu gör man inte det längre. Jennie-Lie pratar om så kallade “öronbarn” och att det gör ondare när de ligger ner. 

[27:00] Vidare diskuteras den vanliga magsjukan, med kräkningar och lös avföring, som dessutom ofta är smittsam. Har man ett barn som är som en disktrasa, säger Johan, med påverkat allmäntillstånd och som är trött och tagen så ska man åka in oavsett. Har man däremot ett barn som har haft jättemånga diarréer men har fått i sig någon vätska, något kex, så att allmäntillståndet ändå är okej  så går det över av sig själv och man behöver inte åka in. Barn smittar ofta sig själva en gång till så det kan ta några dagar innan det går över. Det som händer när man kommer in till akuten med magsjuka är att man får vätskeersättning, och det är precis samma sort och metod som man skulle använda hemma. Ge barnet en liten, liten mängd åt gången. Prova det hemma innan ni söker akuten och se till att ha vätskeersättning hemma, råder Johan. 

[29:54] Jennie-Lie berättar att de var inne på akuten en gång när Leia hade hög feber och att personalen misstänkte urinvägsinfektion. Johan berättar om vanliga symtom hos barn och att de är annorlunda hos vuxna. Han påpekar också att det inte beror på misskött hygien. Johan ger knep på hur man kan få kissprov från sitt barn fast det är lurigt och hur länge man kan spara ett prov. 

[33:18] Nackstelhet vill man inte se, säger Johan, och berättar att det kan höra ihop med hjärnhinneinflammation. Det är sällsynt men förekommer. Johan beskriver hur det kan se ut och vad man kan hålla koll på för att undersöka barnet. Han påpekar också att det går att nå Knodd-teamet för videosamtal med barnspecialist för att kolla av många av de undersökningarna de gör på akuten så att man slipper åka in. Som förälder tycker Jennie-Lie att det känns så skönt att kunna göra det. 

[35:46] Johan nämner ytterligare en vanlig åkomma bland barn, nämligen förstoppning. Han säger att det är vissa perioder i barnets liv då det är vanligt att förstoppning uppstår, exempelvis när ny mat introduceras eller det är dags att sluta med blöja. Förstoppning uppstår också när man inte går på toaletten regelbundet. 

[38:05] Jennie-Lie tar upp rädslan föräldrar har för att ens barn ska göra sig illa. När ska man söka hjälp vid skada? Har man en kroppsdel som man slagit i som inte ser naturlig ut längre, kanske att den pekar åt fel, då ska man åka in, menar Johan. Det tyckte Jennie-Lie att hon nog redan hade koll på. Johan tar också upp att om barnet har fått en sårskada på läppen där läpplinjen har gått sönder ska man söka hjälp för det kan bli ett kosmetiskt problem senare. Annars funkar plåster extremt bra för ytliga sårskador. Tvätta rent och sätt på plåster. Det gör lite ont men gör man det ordentligt från början så läker de väldigt fint. Smärtlindring är en bra start innan man tvättar. Johan säger att det aldrig är fel att ge smärtlindring innan man åker in till akuten heller - det kommer inte dölja någonting eller göra vårdpersonalens arbete svårare. Om man ger smärtlindring hemma kan man få ner febern eller smärtan vilket underlättar jobbet på plats avsevärt. 

[42:00] Om man har ett barn som får svårt att andas och det känns akut, kanske vid en allergisk reaktion, var börjar jag som förälder? undrar Jennie-Lie. Johan ger snabba råd och manar föräldern att hålla sig lugn för att hjälpa barnet hålla sig lugnt. Ring efter hjälp om du ser en färgskiftning på barnet, att huden blir blek eller blåaktig. Då ska man ringa 112 och få dit ambulans. 

[44:33] Jennie-Lie undrar vad hon som förälder ska tänka på om de ska åka in till akutmottagningen. Johan rekommenderar att ta ett kissprov innan om det går och kanske ge smärtstillande och/eller febernedsättande. Ta med mat och dryck om det blir väntan, samt snuttefilt. Leksak kan också vara bra. 

[46:36] Det här med allmäntillstånd har ju nämnts flera gånger, påpekar Jennie-Lie. Vad betyder det? Johan tycker det är dagens bästa fråga! Allmäntillstånd är det generella tillståndet när barnet mår bra. Det kan vara ett barn som sitter och leker, som är supersnorigt men orkar leka och dricka, kissar åtminstone 3 gånger/dag, vars hud ser frisk ut som man är van att se den. Jennie-Lie tar upp att det kan vara svårt som mamma att avgöra det, eftersom det är svårt att vara opartisk. Hon undrar om man kan ringa och visa upp barnet på Knodd-appen, och Johan svarar att det går utmärkt. Då kan man få lite stöttning i att någon annan sett barnet. På Knodd kan föräldrar också ringa tillbaka för uppföljningssamtal med en barnspecialist för att stämma av och se om tillståndet förändrats. 

[50:20] Johan beskriver ytterligare en vanlig åkomma hos barn, nämligen krupp. Vid krupp låter andningen skällande och det kan vara väldigt läskigt. Johan påpekar att det kan låta illa men att symtomen kan vara alarmerande eller inte. Johan berättar i vilka situationer man ska vara orolig och hur barnets vaccinationsstatus påverkar om symtomen är farliga eller inte.

[52:29] Johan avslutar genom att påminna föräldrar att man inte ska tvivla på sin kunskap som förälder. Föräldrar kan betydligt mer än vad de tror. Han betonar också att man även kan ta hjälp och erfarenhet av de som är omkring en, som den äldre generationen som kan mycket om egenvård. Sedan får man sålla informationen med sunt förnuft, fortsätter Johan, och tipsar också om information på knodd.se och 1177s hemsida som förklarar viktig information på ett lätt sätt.