Hjälp! Mitt barn matvägrar
Det finns många anledningar till varför barn matvägrar, men oavsett anledning kan det vara både frustrerande och nervöst att som förälder ha ett barn som inte äter. Här hittar du konkreta råd som kan hjälpa dig och ditt barn att hitta matlusten igen.
Artikelinnehåll Klicka för att komma till respektive avsnitt Barn som matvägrar Barn som inte äter vid 1-2 år Barn som verkligen matvägrar Matvägran är inte trots När ska man vara orolig att ens barn inte äter? Konkreta råd för att uppmuntra barn att äta
Barn som matvägrar Att barn är kräsna med maten är mycket vanligt. Så många som 50% av förskolebarn är matkräsna på något sätt och det kan bero på flera olika faktorer. Dessutom finns det en ärftlig komponent, så barn vars föräldrar var eller är matkräsna är mer benägna att själva bli det. Att ha ett barn som matvägrar kan ge upphov till bråk och konflikter. Som förälder kan man bli rädd att barnet inte ska få i sig tillräckligt med näring, och eftersom mat är del av vardagen blir det då ett problem som måste hanteras varje dag. Men genom att tänka lite annorlunda kring mat och tillämpa några knep kan man uppmuntra barn att äta mer och våga testa nytt, så att de blir matglada när de växer upp.
Barn som inte äter vid 1-2 år För spädbarn och barn runt 1-2 år är allt i hela världen nytt. Det betyder att det inte bara är själva potatisen som är ny, utan även konsistensen, smaken, huruvida barnet själv får stoppa den i munnen, förmågan att svälja, att äta den samtidigt som det ligger kokta ärtor på bordet eller att äta den samtidigt som föräldern pratar i telefon. Det handlar både om den motoriska förmågan att kunna äta och svälja maten och mer känslomässiga faktorer som om barnet känner sig tryggt, nyfiket, lugnt eller stressat i samband med måltiden. Samtidigt är barn i den här åldern mer öppna för att prova nya saker, så det är en utmärkt tid att ge dem så mycket spännande mat som möjligt.
Tips för yngre och äldre barn För yngre barn som precis börjar äta fast föda är det särskilt viktigt att de får utforska maten på flera sätt. Låt barnet ta på maten och själv stoppa bitar i munnen även om det blir kladdigt. För riktiga småttingar kan du kombinera detta med att mata barnet med samma mat. Små barn är mer benägna att äta mat av en ny konsistens om de först har fått känna på den med händerna. Här kan du läsa mer om matintroduktion för små barn. Just i förskoleåldern är barn särskilt påverkade av sociala faktorer, så det kan du använda till din fördel så fort barnet börjar äta mer av sin mat själv. Både du som förälder, eventuella syskon och barn på förskolan kan därför uppmuntra till goda matvanor genom att äta gemensamt och uppmuntra varandra.
Barn som verkligen matvägrar Matvägran hos barn kan ta sig olika uttryck. En del barn sätter sig emot all mat medan vissa är kräsna vad gäller olika maträtter och kanske enbart vill äta makaroner eller köttbullar i flera månader. På engelska kallas begreppet ”picky eater”, att man är selektiv med vad man äter. Det kan handla om allt från smak till matens konsistens och kan hålla i länge. Det kan vara svårt, men försök att inte göra en stor grej av att barnet inte äter. Om ditt barn verkligen matvägrar: Låt barnet se dig äta samma mat och att det är en positiv upplevelse. Fortsätt erbjuda varierad mat även om barnet bara plockar ut makaronerna. Exponera barnet för olika sorters mat utan press. Barn som vänjer sig vid olika livsmedel är mer benägna att äta dem och tycka om dem även upp i åldrarna. Låt därför samma grönsaker eller andra livsmedel få vara med på tallriken regelbundet, även om barnet inte visar något intresse. Tvinga inte barnet att äta det. Plötsligt en dag kanske barnet smakar, eller i ett annat sammanhang känner igen maten, och börjar äta.
Matvägran är inte trots Matvägran är ett sätt att kommunicera - även om barnet inte alltid vet vad det försöker uttrycka. Vanligast är det runt tvåårsåldern och ofta hör det ihop med de utvecklingsstegen vi tidigare kallat trots. Barnet matvägrar inte enbart för att sätta sig på tvären. Det kan handla om att barnet precis håller på att lära sig att man kan ha sin egen vilja och vill testa den i den här situationen, och att på så sätt få ha kontroll över sitt eget beteende. Vissa föräldrar kan förundras, för visst måste barnet vara hungrigt nu när vi inte har ätit på länge? Det är dock inte bara faktisk hunger - att det är tomt i magen - som gör att barn äter. Precis som med vuxna påverkas deras aptit av stress eller av att man mår konstigt. Vuxna kan övertala sig själva att äta ändå - för att det här är den lunchrasten man får, eller för att man kommer bli så trött senare om man inte äter nu - men det gör inte barn. Då blir det i stället prompt nej. Ju mer vuxna försöker kontrollera matintaget (vare sig genom stränga tillsägelser, mutor eller beröm) desto mindre kontroll och möjlighet att reglera har barnet. Detta kan leda både till total matvägran och en oförmåga att själv reglera sitt ätande i vuxen ålder. Barn som får kontrollera sitt eget ätande utvecklar en tryggare självständighet.
När ska man vara orolig att ens barn inte äter? Så länge barnet utvecklas och följer sin viktkurva är det ingen fara på taket. Barn klarar sig förvånansvärt länge på få kalorier, så länge de får i sig att dricka. Genom att inte skapa spänningar kring maten kan barnet - oavsett anledning till matvägran - närma sig mat igen på sina egna villkor. Givetvis kan det påverka exempelvis sömn och humör om barnet inte får i sig tillräckligt med mat, vilket kan blir påfrestande för hela familjen. Försök ha tålamod med detta. Barnet klarar en hungrig natt även om ni båda är trötta dagen efter. Undvik att ge barnet mat sent på kvällen eller rent av på natten. Det kan bli några tuffa dagar, men ni undviker att skapa nya rutiner som blir ännu mer påfrestande i längden. Om du är orolig för att ditt barn inte får i sig tillräckligt med näring eller att ni fått problem med maten, tala med din BVC.
Konkreta råd för att uppmuntra barn att äta: Låt mat och matstunden vara kul! Blanda olika färger och utseenden. Utforska maten tillsammans och prata om maten. Var försiktig med salt, särskilt för spädbarn, men våga lägga till örter och andra kryddor i maten så att den smakar riktigt gott. Förhandla inte om mat. Undvik mutor, belöningar och bestraffningar. Håll på rutiner, men var också flexibel när det inte går. Yngre barn vill ofta gärna ha olika livsmedel separerade, potatisen för sig och såsen för sig, osv. Låt dem ha det. De försöker lära sig vad mat är och hur den smakar, så måltiderna är tillfälle för upptäckande. Låt yngre barn få ta på maten med händerna och själv försöka stoppa mat i munnen. För äldre barn kan det hjälpa att de får vara delaktiga i själva matlagningen. Låt dem välja vilka grönsaker ni ska ha i eller vilken pastasort som gäller idag. På så sätt känner de kontroll över maten och även en stolthet när familjen sätter sig och äter den. Gör matstunden gemensam. Människor är sociala varelser och särskilt barn i förskoleåldern påverkas av vad andra kring dem gör. Det är inte konstigt om de inte kan koncentrera sig om föräldern springer ut och in i rummet när de ska äta eller sysslar med annat. Låt varje måltid ta tid. Vi vuxna är vana att slänga i oss mat om det behövs för att hinna med vardagen, men sådan stress får oftast barn att stänga ner. Låt barnet få möjlighet att smaka på samma mat många, många gånger. Ibland kan det ta så många som 30 gånger innan ett barn vänjer sig vid en viss maträtt, särskilt när de är i åldern 2-6 år eller om de är särskilt kräsna i maten. Lägg inte för mycket press på dig själv. Även om du gör allt ”rätt” så kan ditt barn matvägra. Försök ha tålamod så att maten inte blir en laddad situation. Fortsätt erbjuda mat och föregå med gott exempel själv så kommer det troligtvis släppa tids nog.
Läs mer