Covid-19 i backspegeln: pandemins påverkan på barn

Förändrad vardag Pandemin påverkade barns liv på flera olika sätt. Även om barn själva sällan blir allvarligt sjuka i Covid-19 kunde pandemin stå i vägen för annan sjukvård. En del föräldrar undvek att uppsöka fysisk sjukvård för sina barn av rädsla för smitta, en rädsla som kan bestå även idag. Viss vård kan även ha behövts ställas in till förmån för behandling av Covid-19-patienter.

Även för barn som inte varit sjuka ledde pandemin till förändringar i vardagen. Studier som gjorts om pandemins första år visar bland annat att: Barn spenderade mer tid framför digitala medier och tv än tidigare Barn i åldern 4-6 spelade digitala spel tre gånger mer än innan pandemin, oftast utan föräldrarnas engagemang  Barns psykiska hälsa kan ha påverkats av oro för sjukdomen, familjens ekonomi och framtiden Isolering och inställda aktiviteter kan också ha påverkat barns mentala utveckling Barns fysiska hälsa kan ha påverkats av inställda fritidsaktiviteter och minskad fysisk aktivitet Det finns också en hypotes bland forskare att barn som slutat med sina fritidsaktiviteter har svårt att komma igång med dem igen när de åter är tillgängliga. De flesta förändringar påverkas av familjens socioekonomiska bakgrund och skapar större klyftor mellan olika grupper. Familjer som hade det svårt innan pandemin fick det ännu svårare och har även haft svårare att studsa tillbaka när vardagen återgick till något mer normalt. 

Hur har barn i förskolan påverkats? Flera studier har gjorts om barns ökade frånvaro från skola och förskola under pandemin, bland annat av Skolverket. Då råden var att stanna hemma även vid förkylningssymtom blev den ökade frånvaron stor, särskilt i början av pandemin. Även förskolepedagoger var frånvarande i större utsträckning än vanligt.  Förskolan har generellt en positiv inverkan på barn och kan förbättra bland annat deras läsnings- och matematikkunskaper. Genomsnittlig inlärning tros inte ha påverkats i någon större grad av förhållandena under pandemin utan skillnaderna ligger mer på individnivå.  Upptäckter som gjorts inkluderar:  Det är främst barn med hög andel frånvaro som tros ha påverkats Även här tros socioekonomisk bakgrund påverka konsekvenserna av barns frånvaro De mindre barngrupper som blev resultatet av ökad frånvaro kan istället ha påverkat de närvarande barnen positivt  Frånvaron under pandemin ökade mindre i förskolan jämfört med grundskolan Den trygga omsorg som förskolor erbjuder kunde i stor utsträckning bibehållas under pandemin Det är viktigt att observera att de flesta studier som gjorts främst har undersökt familjers beteende och mående i början av pandemin. Det är fortfarande för tidigt för att se vilka långvariga effekter pandemin har haft på vuxna och barn. 

Stress och oro i familjen För många familjer innebar pandemin stora förändringar även utan sjukdom. Förändrade ekonomiska förhållanden kan leda till stress och oro hos föräldrar vilken i sin tur påverkar barnen. Att föräldrar arbetade hemifrån samtidigt som barnen var hemma kunde också upplevas som påfrestande. I en pressad vardag uppstår ofta konflikter mellan föräldrar och barn. En del föräldrar valde även att ställa in aktiviteter och isolera sina barn ytterligare på grund av oro för sjukdomen. För en del föräldrar la sig inte oron i takt med att pandemin avtagit. Barnpsykologen Ida förklarar: "Precis som pandemin var en svår tid för många upplevde också familjer en del utmaningar när allt började återgå till det normala. Det kunde finnas oro över att barnet hamnat efter i utvecklingen, i andra fall beskrivs tidigare svårigheter ha förstärkts." - Ida, leg. psykolog.

Ett liv efter pandemin Många av studierna som gjorts hittills om pandemins påverkan på barn och barnfamiljer utfördes tidigt i pandemin, och forskare är inte än redo att uttala sig om vad det innebär för framtiden. Det man kan se, både från pandemin och från andra studier om förändrade livssituationer och inkomstbortfall, är att det går att kompensera för negativa faktorer. Genom att föräldrar får stöd genom olika sociala insatser kan den negativa påverkan begränsas. Även om barn har olika förutsättningar utifrån socioekonomisk bakgrund och socialt skyddsnät så tror forskare att ökad skolfrånvaro under pandemin kommer ha mycket små effekter för enskilda barns utveckling och livschanser. Vi vet dock att tidiga insatser i form av stöd för unga barn kan resultera i en positiv utveckling, god skolgång och bättre hälsa livet ut för barnet. "I samband med utbrott av RS-viruset behövde många familjer med späd- och småbarn isolera sig och problem liknande dem vid pandemin återkom. Många upplevde tillvaron som tärande och fick problem med upprepade konflikter med sina barn. Genom att söka stöd hos barnpsykolog kan man få hjälp att vända en ond spiral och förbättra relationen till sitt barn." - Ida, leg. psykolog.