7 sjukvårdsknep varje småbarnsförälder borde veta om
Det är inte alltid du behöver kontakta vården, många saker kan du hjälpa ditt barn med på egen hand. Våra barnspecialister ger sju tips på vad du själv kan göra hemma om ditt barn mår dåligt.
Artikelinnehåll Klicka för att komma till respektive avsnitt Gör egen vätskeersättning Så tar du temperaturen rätt på barn Urinprov Nästoalett för små barn Hosta Att ha hemma i läkemedelsskåpet Diarre hos små och stora barn
1. Gör egen vätskeersättning Det är allra bäst att använda vätskeersättning som du köper, så att doseringen blir helt rätt. Det gäller framför allt om ett barn under ett år ska få vätskeersättning. Men du kan blanda egen vätskeersättning om du inte har hemma och du inte har möjlighet att köpa. Blanda de tre ingredienserna och låt koka upp. Låt sen svalna. Om barnet är väldigt varmt, kräks eller har diarré kan du ge en tesked var femte minut så barnet får behålla vätskan. 1 liter vatten 6 strukna teskedsmått strösocker (1 teskedsmått = 5 milliliter) ½ teskedsmått salt (½ teskedsmått = 2,5 milliliter)
Om ditt barn blir sjukt kan våra barnspecialister hjälpa mer med bedömning och ge råd om behandling.
2. Så tar du temperaturen rätt på barn Barn under 1 år Det finns flera mätmetoder men till barn under ett år rekommenderas rektaltermometer eftersom den anses spegla kärntemperaturen bäst i den åldern. Sätt lite fet salva eller olja på termometern så att den lättare glider in i ändtarmsöppningen. För att temperaturen ska kunna mätas korrekt behöver termometern föras in en till två centimeter. Om termometern hamnar precis innanför finns risken att man får ett falskt lågt värde. På barn som är yngre än sex månader ska endast den yttersta spetsen föras in. Rengör termometern efteråt med tvål och vatten. Barn över 1 år På barn över ett år kan temperaturen mätas i örat som är närmast kroppens temperaturcentrum. Kom ihåg att alltid sätta på ett nytt skydd över termometerns lins innan mätningen för att vara säker på att resultatet stämmer. Temperaturen skall mätas helst med samma termometer och på samma ställe varje gång. Det är viktigt att hörselgången sluter tätt om proben och att den riktas mot trumhinnan under mätningen, annars kan det visas ett för lågt värde. Barnet skall ha vilat innan det är dags att ta tempen.
3. Urinprov Om ni ska samla ett urinprov och ta med för analys hos en fysisk vårdgivare ska underlivet tvättas först för att få bort eventuella salvrester. Tvätta då med vatten och inte med våtservetter. Använd sen ett kokt eller nydiskat kär, som en burk eller annan behållare för att fånga upp kissprovet. Även ren potta som diskats i kokt vatten går bra. Använd aldrig en påse. Helst ska det vara ett så kallat mittstråleprov, det vill säga att barnet kissar en liten skvätt innan urinen fångas upp. Förvara urinprovet i kylskåp i väntan på transport till vårdgivaren.
4. Nästoalett för små barn En förkylning orsakar ofta nästäppa och näsan producerar massor av slem och snor. För att rensa näsan kan du spola rent med koksaltspray. En ren andningsväg minskar hosta, optimerar andningen och gör det lättare för barnet att äta. Lägg barnet på sidan, lägg handen försiktigt på barnets kind och håll samtidigt för den ena näsborren. Spola därefter i den andra näsborren. Lyft upp och trösta barnet och gör sedan samma sak i den andra näsborren. Försök spola näsan innan måltid och läggdags så att barnet får i sig mat och kan sova utan att bli störd.
I vår app kan du följa alla fysiska och kognitiva milstolpar ditt barn har uppnått.
5. Hosta Torr och varm inomhusluft, förkylningar och liggläge kan förvärra hosta och öka retningen. Därför är det viktigt med en höjd huvudända, frisk luft och en ordentligt rengjord näsa. Från 1 års ålder och vid behov kan du använd receptfritt avsvällande nässpray innan läggdags, men inte mer än 10 dagar i sträck. Det finns olika nässprayer som gäller från olika åldrar, så läs alltid innehållsförteckningen eller fråga på apoteket om vad som gäller för ditt barn. Vätska gör slemmet lättare att hosta upp så försök gärna ge barnet extra mycket att dricka.
6. Att ha hemma i läkemedelsskåpet Febertermometer En till stjärten för barn under 1 år och en till örat för barn över 1 år. Febernedsättande och smärtstillande läkemedel Att små barn får hög feber vid till exempel en förkylning, är inte ovanligt. Försök att inte stirra dig blind på termometerns gradantal. Febernedsättande läkemedel är bra att ha hemma. Paracetamol kan då ges. För barn från 6 månader kan även ibuprofen ges. Suppositorium brukar vara lättast att ge, då de får i sig hela dosen. En doseringsspruta Dessa brukar finnas med när man köper flytande läkemedel men finns att köpa lösa på apotek. De är bra att ha om du behöver ge ditt barn vätskeersättning om barnet inte vill dricka eller om det inte går med sked. Koksalt Koksaltlösning som löser upp snor och slem. Salva Bepanthen hjälper till vid irriterade hudområden. Smärtstillande salva Receptfri och smärtstillande salva för barn över 1,5 år som kan användas till exempelvis sår, bett och lättare brännskador. Övrigt som är bra att ha hemma Nagelsax / nagelfil Kompresser Sårtvätt Plåster
7. Diarre hos små och stora barn Barn som drabbas av diarré behöver extra mycket vätska. Om barnet ammar kan du erbjuda bröstmjölk eller bröstmjölksersättning oftare än vanligt. Är det ett litet större barn kan du ge vatten, saft eller isglass om barnet inte vill dricka någonting. Om diarrérna är kraftiga kan du ge vätskeersättning som hjälper till att återställa vätskebalansen. Hjälper inte det kan du ge Dimexanol för barn som kan motverka diarrén och hjälpa till att återställa vätskebalansen. När barnet har diarré kan det bli rött och göra ont så smörj gärna skinkorna med mjukgörande salva. När du byter blöja så tvätta med enbart vatten eller olja för att skona huden och försök lufta så mycket som möjligt. Stoppande kost vid diarré är till exempel blåbär, banan, kokt morot, vitt bröd och pannkakor. Men försök att erbjuda allsidig kost då enbart stoppade kost istället kan orsaka förstoppning.
Läs mer